mötet med BUP & Soc 17/4

i Fredags var det ett möte med mig,Ann-Sofie,soc & BUP.
Först fick Ann-Sofie vänta i väntrummet så att jag fick prata med min psykolog
och Marianne (Soc) själv,
Jag kände att jag inte kunde berätta saker om Ann-Sofie skulle sitta i samma rum.

Marianne visste inte så mycket om hur jag verkligen har det,och hur jag mår.
Så det mesta kom väl som en liten chock för henne,tror jag,det verkade så iallafall.
Rebecca (psyk.) berättade för henne att vi hade tankar på behandlingshem.
För att flytta till en ny familj är jag för gammal för,
och allt är tillräckligt traumatiskt redan,så det är det sista jag vill just nu.
Först var Marianne negativ till behandlingshem, hon förstod inte varför jag skulle behöva flytta dit.
Men ju mer vi pratade ju mer verkade hon förstå.
"Du har ju haft det såhär så länge, och allt vi har gjort hittills har inte hjälpt, så detta är kanske vad som du behöver. Det kanske kan bli bättre av det här. Vi ska verkligen jobba på detta,så fort som möjligt."
- Marianne.
Och jag berättade att min mamma inte kommer gå med på detta, så då sa dem att dem kommer sätta lvu på mig
(lag om särskilda bestämmelser av vård av unga)

Sen när vi hämtade in Ann-Sofie så blev det en såndär obehaglig tystnad i rummet,
jag blev nervös och kunde inte ens titta åt Ann-Sofie.
De frågade henne hur hon skulle ställa sig till frågan att vara kvar som familjehem om jag skulle flytta till ett behandlingshem, för att jag måste ha någonstans att ta vägen utanför behandlingshemmet.
Hon ställde sig positivt till detta. Så det var en lättnad för mig också.
Rebecca har jobbat på ett behandlingshem i Jaboksberg, Viksjö gård, och har bara goda erfarenheter av det.
Även soc har bara hört gott om hemmet.

Mötet avslutades med att Marianne ska prata med sin chef om detta,om det kommer gå igenom eller inte.
Rebecca ska hjälpa till från sitt håll också,så jag möjligen får större chans att flytta.
Om detta inte går igenom, så kommer jag bo kvar här,tror jag, jag ser ingen annan lösning i allafall.

Så nu är jag väldigt orolig och får ångest till och från hela tiden, för jag vet inte hur det kommer bli,
Så mina tankar snurrar hela tiden, jag har svårt att sova, svårt att koncentrera mig på saker osv.
Och jag drömmer mardrömmar, saker som hänt i livet upprepas i drömmarna, det är hemskt.