Viksjö gård

Nu är jag då inskriven på Viksjö gård i Järfälla. Har varit här i 3 veckor nu.
Allt är annorlunda, såklart. Jag har bara bott hos fosterfamiljer tidigare.
Ibörjan var man ju väldigt lyhörd och tog in alla intrycken osv. Men jag har väl "landat" nu som de flesta uttrycker det.
Igår kväll blev jobbig för mig, en del ångest kom krypande.
Så jag fick gå in i personalrummet och prata en stund, sedan när jag hade gått ut och satt mig på bron och röka. Så kom Angelica, hon är trevlig och rolig att prata med.
Så när jag skulle gå och lägga mig så kändes det en aning bättre iallafall.

Jag ska försöka skriva lite här ibland, när jag kommer ihåg och när jag har orken.

Blondie

Som rubriken lyder.. Jag har blekt håret ett antal gånger nu, så nu är jag blond!
Med inslag av orange.. haha, men ska skaffa silvershampo så att det försvinner.

Anyhow.. Min sommar hittills har varit bäst.
Finns dock deprimerande motgångar..
Först så kom jag inte in på Barn och fritids programmet jag hade sökt till.
Sen så nekar SOC till dygnet runt-behandling.
Ska få besked i augusti hur det blir.

Sen.. så är jag sjukt kär, i kärlek. Men ännu mer, i Min Tobbe <3.
Minminminminmin Tobbe.

Just nu har jag ångest, och jag vet inte varför. Jag bara.. känner suget efter rakblad mot ådrorna.
Men jag ska klara av att motså. Måste.

imorgon ska jag tvätta, oh juste, jag var duktig och städade mitt rum idag, det ser inte ut som mitt rum längre... Det ser ut som att jag precis har flyttat in, haha.
Men iallafall, imorgon ska jag tvätta, och sen ska jag åka till mamma.
Vi ska kanske åka till ica maxi och köpa silvershampo till mitt hår.
Jag ska sova där över helgen. På lördag ska jag och mamma åka in till stan, och fika troligen.
Och förhoppningsvis så följer älskling med<3.

Långhelgen

Helgen har varit rolig.
i fredags sov jag över hos Ellen. Hon hade en kompis där också som heter Emil, och är 2år yngre än oss.
Vi lagade mat och tittade på film och hade det trevligt. Senare på kvällen kom Ingrid och Jossan dit.
Jag vaknade flera gånger av att Sixten (en av Ellens katter) hoppade upp på mig och gick över mig osv,haha.
Sen gick vi upp vid kl 13 på lördagen,och åt frukost.

Och senare på eftermiddagen (kvällen?) åt vi middag - thaimat. mums!
Efter det sa vi hejdå osv, och så åkte jag med bussen till stationen och mötte Tobbe.
Jag skulle sova hos honom.
Vi tittade på film,musikade.. och spelade gh, det var roligt.
Sedan på söndagen så skulle vi GÅ hela vägen hem till mig.
Vilket resulterade med att vi tog bussen från stationen till infra, gick till format. Och sen gick vi därifrån hem till mig.
Hemma hos mig så tittade vi klart på Tjenare Kungen. Sen hann vi inte med så mycket mera,för han skulle hem.

Värd helg!

Biverkningar

Nu har jag tagit sertralin i två dagar.
Idag började jag känna av dem, illamående,darrningar,stickningar i kroppen,kroppen blir tung,
matt,man känner sig nere,det blir varmt,pupillerna blir även förstorade.
Jag hoppas det inte blir värre än såhär, för bara detta är jobbigt.

Känner jag behov av att skära mig, så ska jag hålla i isbitar, för det ska ge samma effekt.
Och så ska jag väcka Ann-Sofie.
Hoppas att detta kommer gå bra.
Dessa veckor kommer kännas som en evighet för mig.

Sertralin

Jag fick träffa psykiatrikern på BUP i tisdags.
Pendeltågen var inställda pga någon olycka osv, så jag böev 15min försenad.
Men det gick bra ändå som tur är.
Hon tyckte det skulle vara bra om jag fick antidepressiva, så hon skrev ut Sertralin åt mig, (Detsamma som Zoloft.)
Så idag tog jag första halvan av dem.
Jag ska ta halva dosen i en vecka, och sen höjs dosen osv.

Jag och Ann-Sofie åkte till Yvonne idag (Ann-Sofie's bästa vän).
Eftersom läkarn inte hade informerat mig så mycket om medicinen,
Och Yvonne själv har tagit olika mediciner osv, så hon ville att jag skulle veta ordentligt vad det innebar.
Men allt hon sa visste jag ju redan, haha.

Och så är det väldigt viktigt att jag säger till Ann-Sofie om det går neråt, eftersom det är en av biverkningarna.
Sälvmordsbenägenhet är väldigt vanligt, så just därför ska jag säga till.

3-4 veckor tar det innan de börjar hjälpa, och veckorna innan dess kan bli ett helvete, det vet jag.
Så jag får verkligen försöka stå ut, och ta hjälp och stöd av alla jag kan.

Uppdatering

Nu var det ett tag sedan jag skrev här känner jag.
Jag har inte haft orken..
Men, under tiden har det hänt lite saker här och där.
Bästis har skaffat sig en pojke - Timmy! Haha de är söta tillsammans.
Hela förra veckan var jag med Tobbe varje dag, det var roligt.
Jag har också tagit upp kontakten med en gammal vän, Felizia - Som även går i min klass.

Igår var jag med Tobbe,Timmy och bästis.
Vi var på en lekplats.. och jag skulle upp på en sån bil som gungar.. eller hur man ska säga.
Och så åkte knäet ur led. Det gjorde stört ont.. och det gör det fortfarande.
Gör ont att gå i trappor. Tur att knäet åkte tillbaka, annars hade det blivit ambulans, igen.
Jag vill gärna ha ett sommarlov utan kryckor och stödskena.

Idag var jag på BUP, det gick bra. Stämningen blir alltid så låg när jag är där.
Jag har iallafall en tid till läkaren nu, jag ska vara där kl 13.00 imorgon.
Rebecca kunde dock inte vara med, men det gör inte så mycket.

En månad utan min Lycko-stjärngosse.

Nu har min Lycko-stjärngosse åkt.
Detta kommer bli en tuff månad utan honom här.
Jag ska försöka att inte tänka på det, jag ska försöka klara mig själv,
Men jag vet att det kommer bli svårt, jag behöver honom.
Om inte mer just nu.
Men jag ska kunna klara mig själv,
och han ska kunna åka iväg och ha roligt utan att behöva känna någon slags oro över mig.
kvällarna och nätterna är värst, men jag ska försöka.
Det ska jag.
Jag kan dock inte lova att inte göra något "dumt", sånt kan jag aldrig lova.
Om jag gör något, så är det för att jag behöver,
och det är inte för att göra någon illa eller göra någon ledsen eller så.

Stjärnkoppen,haha <3

Lunch och BUP.

Jag verkligen hatar att vakna med huvudvärk och illamående.
Speciellt när solen ligger på fönstret till mitt rum, som inte har något som jag kan dra för.
Jag somnade om när Ann-Sofie väckte mig imorse, så jag kom till skolan vid halv 11-11 idag igen.
Stötte på Silje i centrum också, hon köpte en dricka till mig,snällt.
Sen skulle jag ju vara hos kuratorn kl 11.15,
Silje följde med för att hon ville se vem kuratorn var och så.

Sen gick jag och kuratorn till centrum, hon bjöd mig på kebabtallrik.
Nu behöver jag nästan inte äta på flera dagar, jag orkade inte ens äta upp allting på tallriken,haha.
När vi var klara så vart klockan halv 1, och jag skulle vara på BUP kl 14.00.
Så först gick jag till biblioteket där Silje satt.
Sen efter en stund så gick jag mot stationen för att ta pendeln till Sollentuna.

På vägen dit fick jag också ett sms ifrån Marianne (Soc.)
Hon skrev att hon ville att jag skulle veta att hon skulle prata med sin chef idag kl 4,
och att hon skulle ringa mig efter det.
Det gick bra på BUP, vi pratade mest om mina fobier och sånt, och hon förklarade för mig vad som händer när jag går i tunnlar osv,
att jag får tunnelseende, och det var så lustigt att jag får det i just tunnlar,haha.
Det var helt ofarligt, men det är samtidigt väldigt obehagligt i situationen.
Och sen det men spindlarna, det skulle jag inte heller oroa mig över.
Men det är ju lättare sagt än gjort..
Får väl se hur allt detta går.
Hon skulle försöka boka in läkaren till nästa gång också (nästa torsdag).

Marianne ringde mig runt kl 6, det bröts två gånger, så hon skickade ett sms sen istället.
Hon skrev att hon hade pratat med sin chef, och de ska fortsätta prata men inget är bestämt ännu.
Och hon ska höra av sig till mig så fort hon vet något.

Jag hoppas verkligen... jag tror att jag behöver få komma till ett behandlingshem.

Lunch,BUP och fobier.

imorgon ska jag äta lunch med kuratorn i skolan, vi ska gå till centrum.
Jag berättade för henne igår att jag inte kan beställa mat på matställen osv, det går bara inte.
Så hon föreslog att vi skulle prova imorgon, och hon hjälper mig om jag inte kan.
Sen ska jag vara på BUP kl 14.00, jag hoppas att jag kommer få träffa en läkare imorgon.

Jag ska blandannat försöka ta upp mina fobier med min psykolog, som jag berättade för kuratorn igår.
Hon tyckte att jag skulle berätta det för psykologen.
Och sen att jag ser spindlar och småkryp ibland,som "inte finns",
men de finns ju för mig, jag ser dem ju,de kryper ju upp emot mig.
De vill in under min hud.

För att återgå till mina fobier,
*Jag kan inte gå barfota på gräsmattor.
*Jag är rädd för vatten, jag dricker inte ens vatten,men det beror på att jag inte gillar det.
*Jag har svårt för att gå i tunnlar (såna under rondeller osv) det känns som att någon går bakom mig,
och allt snurrar ihop, och sen känns det som att någon ska hoppa fram i slutet av tunneln,
ibland känns det som att tunneln aldrig tar slut,och utgången blir mindre och mindre.
*Jag är rädd för småkryp,spindlar,insekter osv, även för fiskar och fåglar.
*Jag vågar ibland inte andas, jag måste andas på ett speciellt sätt. Och speciellt när jag lyssnar på musik i hörlurar,
Då hör jag inte att jag själv andas,så jag måste andas så jag hör,och då vågar jag istället inte andas för att andra hör.
*Jag vågar heller inte tänka ibland, för jag är övertygad om att folk runtomkring mig hör och ser vad jag tänker.

Jag känner mig ständigt illamående och har ont i huvudet.
Jag har knappt någon matlust.
Jag sover dåligt på nätterna, men ändå så upplever jag att jag sover mer än vanligt,
på dagarna och eftermiddagarna.

Nu framstår jag som en sjuk människa för er,ellerhur?
Det är inget jag kan råför, jag är såhär och ni väljer hur ni vill tolka mig som person.

oroande onsdag.

Som vanligt så försov jag mig imorse, kom till skolan runt halv 11, och började 8.40.
Hann vara på lektionen i ca 15min, sen fick vi lunch.
Lunch i en timme, och jag äter ju aldrig i skolan, så jag gick till centrum som vanligt.
Påvägen dit hoppade Tobbe på mig, och efter kom Timmy.
Vi gick in till centrum, satt på en bänk utanför systemet,haha.
De hittade en varsin en krona, rika jävlar.
Jag har 2kr... på kortet,lol.
Men sen skulle dem till tandläkarn (?)
Så då gick jag till Trosshopen för att kolla om Pia jobbade, det gjorde hon också,
fast hon höll precis på att packa ihop och åka hem,så det blev inget långvarigt samtal.
Jag bodde hos Pia & Tommy i drygt ett år, så hon ser på mig väldigt väl hur jag mår.
De senaste veckorna jag har pratat med henne så har hon alltid sagt "är du ledsen? du ser ledsen ut"
och så kramar hon mig. Hon förstår inte liksom jag,varför min mamma ska komma nu efter ett år
och lägga sig i och bestämma saker. Hon gör mig seriöst förvirrad.
Marianne på soc skulle prata med sin chef idag,tror jag. För de skulle ha ett sådant möte idag som de har
en gång i månaden, så jag hoppas att hon pratade med sin chef idag.
Jag vill inte behöva vänta på svar i en månad till,om inte mer.
Men iallafall,så jag gick omkring och var väldigt orolig idag, jag har sån ångest hela tiden.
För jag vet inte hur det kommer bli, jag har ingen aning om hur mitt liv kommer se ut om en månad.

Min sista lektion idag började kl 12.00, jag satt i en timme och försökte hålla mig lugn och inte få panikångest,jag kände hur paniken växte ju mer prat och ljud det blev i rummet.
Så efter en timme frågade jag om jag fick gå hem, trots att lektionen egentligen slutade 14.20,
och jag fick gå hem, Jag gillar min mentor, hon försöker förstå,och pratar med mig.
Bussen kom inte, så jag fick stå och vänta i en halvtimme på nästa, roligt,när jag ville hem så fort som möjligt.

Helgen med bästavän.

"you and me
we're in this together now
none of them can stop us now
we will make it through somehow
you and me
if the world should break in two
until the very end of me
until the very end of you

awake to the sound as they peel apart the skin
they pick and they pull
trying to get their fingers in
well they've got to kill what we've found
well they've got to hate what we fear
well they've got to make it go away
well they've got to make it disappear

the farther I fall I'm beside you
as lost as I get I will find you
the deeper the wound I'm inside you
for ever and ever I'm a part of"

Denna helgen har varit underbar, Jag har varit med bästa vän Emma.
Att må väldigt dåligt och samtidigt behöva göra saker som får en att tänka på annat tar väldigt på krafterna.
Men det är värt det.
Jag sov hos Emma i Fredags, hon mötte mig vid bussen vid stationen, och så gick vi till hemköp
och köpte en 2liters cola att dela på,och godis till det såklart,haha.
Sen gick vi vägen hem till henne, tittade en bit på "the it".
Sen fick vi idén att Tobbe skulle komma till oss, men det gick inget vidare,
så vi bestämde för att mötas nånstans vid stationen. Vi gick om varandra flera gånger, så typiskt oss.
Tillslut hittade vi honom, och vi stid ute nån timma och frös. (Jag hade klänning och ingen jacka)
Efter ett tag var Tobbe tvungen att dra sig hemåt, så vi gick hem till Emma då.
Haha juste, glömde en sak, Påvägen till stationen så mötte vi en gubbe som pratade i sin mobil,
han stannade till ich frågade oss helt seriöst "är ni påsk-kärringar?"
Vi: "Nej?"
han: "nehe..."
Hahaha, jag kunde inte hålla mig, jag hoppade och garvade som en jag vet inte vad.
Av just den anledningen håller jag mig inomhus vid påsk, "är ni påsk-kärringar?" herregud...
Menmen, när vi kom hem till Emma så bäddade vi och la oss.
Sen på morgonen kommer Emma och drar av mig täcket i ett försök att väcka mig,jag drar upp täcket längre upp och vänder mig om. Hahaha, alltid samma sak när vi sover tillsammans.
Sen gjorde vi oss iordning och hon åkte iväg till stan, och jag åkte hem.

Senare på kvällen skulle Tobbe komma över till mig, och samtidigt frågade Emma om hon fick komma och sova över.
Så vi tre tittade på Harry Potter & Fenixordern. Emma hade int sett den,så det var hennes val.
När den var slut så gick Tobbe. Vi gick och la oss och jag låg vaken och smsade långt in på natten.
Sen på söndagsmorgonen vaknade jag av att Tobbe sms-spammade mig med "vakna emo!!!"
rooligt,jag var trött.
Emma åkte hem vid 3tiden på eftermiddagen.

Jag älskar att vara med henne, hon får mig att tänka på det bra sakerna livet har att erbjuda,
Hon får mig att le och skratta,på riktigt.
Man skulle kunna säga att vi är blodssystrar, trots att vi inte delar samma blod.
Det är magi.
Hon är min ängel och mitt ljus i mitt mörka traumatiska kaos.

mötet med BUP & Soc 17/4

i Fredags var det ett möte med mig,Ann-Sofie,soc & BUP.
Först fick Ann-Sofie vänta i väntrummet så att jag fick prata med min psykolog
och Marianne (Soc) själv,
Jag kände att jag inte kunde berätta saker om Ann-Sofie skulle sitta i samma rum.

Marianne visste inte så mycket om hur jag verkligen har det,och hur jag mår.
Så det mesta kom väl som en liten chock för henne,tror jag,det verkade så iallafall.
Rebecca (psyk.) berättade för henne att vi hade tankar på behandlingshem.
För att flytta till en ny familj är jag för gammal för,
och allt är tillräckligt traumatiskt redan,så det är det sista jag vill just nu.
Först var Marianne negativ till behandlingshem, hon förstod inte varför jag skulle behöva flytta dit.
Men ju mer vi pratade ju mer verkade hon förstå.
"Du har ju haft det såhär så länge, och allt vi har gjort hittills har inte hjälpt, så detta är kanske vad som du behöver. Det kanske kan bli bättre av det här. Vi ska verkligen jobba på detta,så fort som möjligt."
- Marianne.
Och jag berättade att min mamma inte kommer gå med på detta, så då sa dem att dem kommer sätta lvu på mig
(lag om särskilda bestämmelser av vård av unga)

Sen när vi hämtade in Ann-Sofie så blev det en såndär obehaglig tystnad i rummet,
jag blev nervös och kunde inte ens titta åt Ann-Sofie.
De frågade henne hur hon skulle ställa sig till frågan att vara kvar som familjehem om jag skulle flytta till ett behandlingshem, för att jag måste ha någonstans att ta vägen utanför behandlingshemmet.
Hon ställde sig positivt till detta. Så det var en lättnad för mig också.
Rebecca har jobbat på ett behandlingshem i Jaboksberg, Viksjö gård, och har bara goda erfarenheter av det.
Även soc har bara hört gott om hemmet.

Mötet avslutades med att Marianne ska prata med sin chef om detta,om det kommer gå igenom eller inte.
Rebecca ska hjälpa till från sitt håll också,så jag möjligen får större chans att flytta.
Om detta inte går igenom, så kommer jag bo kvar här,tror jag, jag ser ingen annan lösning i allafall.

Så nu är jag väldigt orolig och får ångest till och från hela tiden, för jag vet inte hur det kommer bli,
Så mina tankar snurrar hela tiden, jag har svårt att sova, svårt att koncentrera mig på saker osv.
Och jag drömmer mardrömmar, saker som hänt i livet upprepas i drömmarna, det är hemskt.

panik

Panik,gråt,mörker, kaos.

Ja, än en gång kom rakbladen fram.
De lugnar ner mig, för en stund.

Jag var så dum att jag berättade för min syster om behandlingshemmet,
Och hon berättade det för mamma (Min syster har flyttat till sthlm - till mamma)
Och mamma kommer inte gå med på att jag ska bo på ett behandlingshem.
Så jag ska alltså bo kvar hemma här,och sjunka längre och längre ner i depressionen?
Det är ju det hon vill isåfall.
För det är precis det som händer, för varje gång det går neråt nu,så blir det bara värre och värre.
Och mamma kommer såklart säga nej till antidepressiva också, bara för att HON har haft det och de hjälpte inte för HENNE.
Betyder inte att det blir så för mig.

Jag ska inte berätta något för min syster hädanefter, jag kan inte lita på henne nu.
Och jag förstår inte varför mamma ska komma NU och invända med en massa saker, hon har inte brytt sig eller hört av sig alls den här tiden,
och så kommer hon nu, och förstör för mig.

mörkt

"I hurt myself today
to see if I still feel.
I focus on the pain
the only thing that's real.
The needle tears a hole.
The old familiar sting.
Try to kill it all away
but I remember everything."

den här veckan har varit mörk, totalt mörker.
Jag har pratat med både kuratorn i skolan, och med min psykolog på BUP varje dag denna veckan.
Jag var på BUP idag.Vi kom fram till att hon tycker att ett behandlingshem vore bra för mig just nu.
Då har jag hjälp runtomkring mig dygnet runt, och de kan hjälpa mig med att försöka sluta med skärandet osv.
Och jag ska få träffa en läkare på BUP, förhoppningsvis nästa vecka, så får jag antidepressiva,

Imorgon blir det möte med Ann-Sofie,Soc & BUP.
Jag vill egentligen inte.. men de ska prata om hur vi ska gå vidare,så.

Hur ska detta sluta?

Börjat blogga

Ja då har även jag skapat en blogg.
Jag ska försöka vara duktig och blogga minst varje dag.

idag vaknade jag vid 3, gick upp och tog ett glas cola och rökte min "morgoncigg" på balkongen.
Satt vid datorn ett tag och tråkade som vanligt.
Sen gick vi ner till våra grannar Tommy & Malin och åt grekiskt ute på deras uteplats :)
Sen blev det smarrig efterrätt, Malin ahde gjort två olika kakor,
en med nougat och en med jordnötssmör och en massa annat,och så grädde till det.
Jag kan säga att jag var mätt hela kvällen efter det,haha.

Efter ett tag gick jag upp, spelade lite gh för mig själv.
Silje och Alexis kom och hälsade på en stund, jag lärde Silje hur man spelar gh, hahaha.
Hon körde på easy och hann knappt med, n00b.
De gick efter ca en halvtimme, och precis då kommer sandra och säger att hon hade fått ett sms att jag ska titta ut genom fönstret.
Och där står Tobbe och Timmy,haha.
Så jag gick ut med dem ett tag, vi ringde Simon och tänkte fråga honom om han ville komma ut, men han var inte ens hemma, /sadface. Aja, så vi gick till dagiset som ligger i närheten, roligtroligt.
Sen bar det av hemmåt,och nu sitter jag här.
Och måste försöka hålla mig vaken tills imorgon kväll (idag) för att vända rätt på dygnet, skolan börjar ju på Tisdag.

Eftersom jag måste hålla mig vaken hela dagen, så, vill någon hitta på något med mig? Det skulle uppskattas!

Over and out.